Bakgrund

Region Dalarnas kollektivtrafik har haft ett ekonomiskt ansträngt läge under lång tid. När Dalatrafik integrerades i regionen kompenserades förvaltningen tillfälligt för skatteväxlingen, men kompensationen räckte inte för att täcka de stigande kostnaderna. Trots tidigare sparpaket på sammanlagt 85 miljoner kronor — kallade "Sparpaket" och "Ekonomi i balans" — har effekterna aldrig gått att påvisa. Nu är underskottet så stort att regionen tvingas ta krafttag.

Vad beslutas

Kollektivtrafiknämnden behandlar en handlingsplan för att hantera ett ackumulerat underskott på 272 miljoner kronor, som beräknas växa till 307 miljoner kronor till 2025. Fyra faktorer driver underskottet: stigande avtalsindex har genererat 168 miljoner i ofinansierade kostnader, Tåg i Bergslagen kostar 45 miljoner mer, ofinansierad skatteväxling bidrar med 27 miljoner och lägre biljettintäkter står för 9 miljoner.

Handlingsplanen innehåller tre typer av åtgärder. De omedelbara besparingarna handlar om justerade egenavgifter för sjukresor och bantade budgetar för utbildning och tjänsteresor. De strategiska insatserna kräver dialog med externa parter. Den tyngsta åtgärden är de anpassande insatserna: borttagning av olönsamma turer. Turer med färre än 2 påstigande på landsbygden och färre än 5 i stadstrafiken föreslås läggas ned — totalt runt 167 000 resor per år, vilket motsvarar 2,2 procent av länets totala resande. Besparingen beräknas till 27 miljoner kronor per år.

Nästa steg

Ekonomisk effekt kan uppnås tidigast 2024. Biljettpriser väntas höjas, och uppskattningsvis 330 dagliga resenärer riskerar att förlora sina bussturer. Runt 18 heltidstjänster som förare kan beröras. Politikerna behöver nu ta ställning till vilka turer som faktiskt avvecklas och i vilken takt — trafikavtalen tillåter fordonsminskningar med upp till 5 procent per år.