Bakgrund

Kollektivtrafiken i Dalarna har under lång tid brottats med ekonomiska obalanser. När Dalatrafik gick upp i Region Dalarna genomfördes en skatteväxling, men kompensationen räckte inte till. Tidigare sparpaket på sammanlagt 85 miljoner kronor – "Sparpaket" och "Ekonomi i balans" – gick inte att påvisa resultat av. Sedan 2018 har avtalsindex för trafikföretagen stigit långt snabbare än regionens bidrag, vilket skapat ett allt djupare hål.

Vad beslutas

Regionstyrelsen tog den 29 maj 2023 emot en återrapport om handlingsplanen för kollektivtrafikförvaltningen. Underskottet för 2023 beräknas till 272 miljoner kronor och väntas växa till 307 miljoner 2025. De tre största förklaringsposterna är ofinansierade avtalsindexkostnader (168 mnkr), höjda kostnader för Tåg i Bergslagen (45 mnkr) och en sned skolkortsmodell (27 mnkr).

Handlingsplanen föreslår en kombination av åtgärder: omedelbara besparingar på resor och utbildning, höjda egenavgifter för sjukresor, och – viktigast för resenärer – nedlagda bussturer med få påstigande. Turer med färre än 2 påstigande på landsbygd och färre än 5 i stadstrafik föreslås tas bort. Det berör uppskattningsvis 167 000 resor per år, motsvarande 2,2 procent av länets totala resande, och drabbar runt 330 årsresenärer som i dag saknar alternativ. Kostnadsbesparingen beräknas till 27 miljoner kronor per år, men kräver att politiken beslutar i tid – annars skjuts ekonomisk effekt till 2024.

Nästa steg

För att nå full årseffekt redan 2023 behövde förvaltningen meddela trafikföretagen förändringar senast i maj 2023. Inför 2024 planeras även en skatteväxling för färdtjänsthandläggning. Resenärer på glesa landsbygdslinjer bör följa regionstyrelsens kommande beslut om vilka specifika turer som läggs ned – en bilaga med linjenummer ingick i underlaget.