Bakgrund

Kollektivtrafiken i Dalarna har länge tampats med ekonomiska problem. När Dalatrafik gick upp i Region Dalarna genomfördes en skatteväxling, och förvaltningen åtog sig att spara 85 miljoner kronor genom paketen "Sparpaket" och "Ekonomi i balans" – men spareffekterna har aldrig kunnat påvisas. Sedan dess har kostnaderna fortsatt att skena iväg, framför allt på grund av att avtalsindex för trafikföretagen stigit långt snabbare än regionbidraget.

Vad beslutas

Regionsstyrelsens arbetsutskott fick den 15 maj 2023 en återrapport om förvaltningens handlingsplan. Underskottet för 2023 beräknas till 272 miljoner kronor och väntas växa till 307 miljoner kronor 2025. De största posterna är ofinansierade avtalsindexkostnader (168 mnkr), höjda kostnader för Tåg i Bergslagen (45 mnkr) och bristande skolkortsfinansiering (27 mnkr).

Handlingsplanen föreslår trafikneddragningar av olönsamma turer – turer med färre än 2 påstigande på landsbygd och färre än 5 i stadstrafik. Besparingspotentialen bedöms till 27 miljoner kronor per år. Stråktrafiken lämnas orörd. Även biljettpriser ska höjas och egenavgifter för sjukresor ses över.

Totalt rör det sig om borttagning av turer längs 162 linjer i länet, vilket motsvara 2,2 procent av det totala resandet – uppskattningsvis runt 330 årsresenärer som förlorar sin förbindelse.

Nästa steg

För att nå ekonomisk effekt redan 2023 behövde förvaltningen meddela trafikföretagen om förändringarna senast i maj 2023. Full effekt av neddragningarna väntas tidigast 2024. Politiken behöver fatta beslut om åtgärdspaketet, och förvaltningen ska parallellt utreda självförsörjningsgrad för linjetrafiken samt se över skolkortsfinansieringen inför 2024.