Bakgrund

I december 2024 lämnade Jan Lahenkorva (S) in en interpellation till regionfullmäktige med anledning av ökande ambulansresponstider i Gävleborg. Bakgrunden är statistik som visar att väntetiderna för ambulans har stigit i länet under de senaste åren. Lahenkorva pekade på att varje minuts försening vid hjärtstopp minskar överlevnadschansen med runt 10 procent om ingen HLR utförs — och frågade hur lång responstid regionen anser rimlig i var och en av länets tio kommuner.

Frågan berör också jämlikhet: i glesbygdskommuner som Ljusdal och Nordanstig är avstånden långa, och om väntetiderna skiljer sig kraftigt åt kommuner emellan speglar det en ojämlik tillgång till akutvård.

Vad beslutas

Hälso- och sjukvårdsnämndens vice ordförande Ann-Charlotte Granath (M) svarade på interpellationen i regionfullmäktige. Hon bekräftade att responstiderna varierar mellan kommunerna beroende på geografi, invånarantal och bemanningsförutsättningar. I glesbefolkade delar av Norra Hälsingland är längre responstider enligt Granath svåra att undvika.

Regionen anger att dess responstider nationellt sett ligger i nivå med rikssnittet, enligt statistiktjänsten "Siffror i vården". Granath medgav dock att en tydlig nationell målbild för ambulanstillgänglighet saknas — något som lyfts av flera regioner och senast av Socialstyrelsen.

Några konkreta kommunvisa måltal för responstider presenterades inte i svaret.

Nästa steg

Regionen planerar att under 2025 genomföra en tillgänglighetskartläggning för att optimera placeringen av ambulansresurser i länet. Arbetet med länsgemensam bemanning fortsätter parallellt. Frågan om nationella måltal för ambulanstillgänglighet lyfts vidare på nationell nivå, och den politiska ledningen i Gävleborg ställer sig bakom kravet på en tydligare nationell målbild. Resenärer och invånare i glesbygd får i nuläget inga garanterade responstider, men kartläggningen kan leda till omfördelning av resurser.