Bakgrund

EU skärper kraven på sjöfartens utsläpp i två steg. Det första steget var att inkludera sjöfarten i EU:s handel med utsläppsrätter (EU ETS) — ett krav som Gotlandstrafiken redan fick undantag från till 2030, efter att bränslepriserna skenade 2023. Nu kommer nästa steg: FuelEU Maritime (FEUM), som ställer ännu hårdare krav på successivt minskade växthusgasutsläpp fram till 2050. Redan från 2025 ska utsläppen minska med 2 procent, för att till 2050 ha minskat med 80 procent.

Även här erbjuds möjlighet till nationellt undantag fram till 2029 — vilket regeringen föreslår att Sverige utnyttjar för Gotlandstrafiken.

Vad beslutas

Regionstyrelsen beslutade den 5 september 2024 att lämna ett remissyttrande till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Regionens ståndpunkt går emot regeringens förslag: Gotlandstrafiken bör *inte* undantas från FuelEU Maritime, utan bör ingå i förordningen redan från 2025.

Skälet är strategiskt. Destination Gotland uppger att trafiken med god marginal kan hålla sig under gränsvärdena 2025–2029. Ett undantag skulle minska drivkrafterna att köra utsläppssnålt, och riskerar att skapa ett stort omställningsgap inför 2030 när kraven skärps ytterligare. Merkostnader som uppstår ska dock inte bäras av gotlänningar eller resenärer — det ansvaret ska staten ta inom ramen för den upphandlade trafiken.

Nästa steg

Remissyttrandet skickas till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Regeringen tar därefter ställning till om undantaget ska utnyttjas. Från 2030 gäller dessutom EU ETS fullt ut för Gotlandstrafiken, vilket gör det extra viktigt att bränsleomställningen är påbörjad i tid. Region Gotland betonar att statligt medfinansierade studier om delelektrifiering, vätgas och biobränslen bör fortsätta — och att en tidig anpassning ger bäst förutsättningar för långsiktigt hållbar färjetrafik till och från Gotland.