Bakgrund

Trafikverket har tagit fram ett inriktningsunderlag på uppdrag av regeringen som ska ligga till grund för nästa nationella infrastrukturplan, som sträcker sig 2026–2037. Planen revideras vart fjärde år och styr hur hundratals miljarder kronor fördelas på järnväg, vägar och kollektivtrafik i hela Sverige.

Örebro län är ett viktigt knutpunkt i det svenska transportsystemet — länet genomkorsas av Västra stambanan, E18 och E20, och är ändpunkt för flera regionaltågsbanor som Mälarbanan och Svealandsbanan. Regionen har därför ett starkt intresse av hur pengarna fördelas.

Vad beslutas

Regionstyrelsen beslutade den 25 mars 2024 att godkänna ett remissvar som skickas till regeringen. I svaret riktar Region Örebro skarp kritik mot delar av Trafikverkets underlag.

Regionen stödjer Trafikverkets fokus på underhåll av befintlig infrastruktur, men kräver att planramarna höjs med minst 20 procent. Utan den ökningen riskerar både landsbygd och mindre städer att drabbas — kollektivtrafikutbudet är redan svagt, cykelvägar saknas och vägarna är i dåligt skick på många håll.

Kritik riktas också mot att Trafikverket svarat vagt om klimatomställning — elektrifiering nämns men bredare klimatåtgärder lyser med sin frånvaro. Dessutom saknas konkreta svar om infrastrukturens roll i civilt försvar och krisberedskap.

Yttrandet har stämts av med länets alla kommuner, Länsstyrelsen samt samarbetsorganisationerna En Bättre Sits, Botniska korridoren och Oslo-Sthlm 2.55.

Nästa steg

Remissvaret skickades till Regeringskansliet. Regeringen väntas presentera en infrastrukturproposition i oktober 2024, som sedan ligger till grund för den nationella planen och regionernas egna länsplaner. Hur stor del av pengarna som hamnar i Örebro län avgörs i det arbetet — och det påverkar direkt hur kollektivtrafiken kan utvecklas de kommande tolv åren.