Bakgrund

SL inledde 2018 ett pilotprojekt med kroppskameror för biljettkontrollanter. Det ledde till att dåvarande Datainspektionen, numera Integritetsskyddsmyndigheten, inledde tillsyn av hur SL använde kamerorna. År 2021 fattade myndigheten ett beslut som överklagades ända upp till kammarrätten. Kärnan i rättstvisten gällde om SL fick använda kroppskameror för att identifiera resenärer utan giltig biljett — något som befanns strida mot dataskyddsförordningen.

Sverigedemokraterna i Trafiknämnden ställde i maj 2023 en skrivelse om hur SL tänker arbeta vidare med kroppskameror mot bakgrund av domen.

Vad beslutas

Trafiknämnden beslutade den 29 augusti 2023 att skrivelsen anses besvarad. I svaret klargör Trafikförvaltningen spelreglerna efter domen:

Alla biljettkontrollanter bär fortfarande kroppskamera som en del av uniformen — även när de är civilklädda. Det syftet som gäller skydd mot hot och våld är opåverkat av domen. SL har alltså rätt att fortsätta använda kamerorna för att dokumentera hotfulla situationer och underlätta utredningar i efterhand.

Däremot är användningen vid identitetskontroll begränsad: kameran får bara ta stillbilder utan ljud på en resenär om personen vägrar visa ID-handling vid utfärdande av tilläggsavgift.

Nästa steg

Frågan är ännu inte helt avgjord juridiskt. Integritetsskyddsmyndigheten har begärt prövningstillstånd hos Högsta förvaltningsdomstolen kring vilken artikel i dataskyddsförordningen som gäller vid kamerabevakning. Något besked om prövningstillstånd hade ännu inte kommit när Trafiknämnden behandlade ärendet. SL har sedan 2021 redan uppdaterat informationen till de registrerade. För resenärer innebär läget att kroppskameror finns kvar på tunnelbana och bussar — men med tydligare begränsningar för när de faktiskt får användas.