Bakgrund

Trygghet i kollektivtrafiken är en återkommande politisk fråga i Stockholm. Moderaternas Kjell-Åke Karlsson ställde en interpellation till trafikregionrådet Anton Fendert (MP) och frågade om regionen är beredd att studera hur europeiska städer arbetar med trygghet i kollektivtrafiken – och om åtgärder kan föreslås utifrån sådana erfarenheter.

Vad beslutas

Fendert besvarade interpellationen i Regionfullmäktige och redovisade läget i Stockholms trygghetsarbete. Svaret är att något nytt internationellt studieuppdrag inte initieras just nu – pågående uppdrag prioriteras. Men sifforna talar för sig: i december 2024 uppgav 77 procent av resenärerna att de kände sig trygga på kvällar och nätter, den högsta siffran sedan mätningarna startade 2002.

I dag finns ett brett trygghetssystem på plats: trygghetscentralen med kameror och chatt, ca 400 ordningsvakter genom tre leverantörer, trygghetsvärdar och en samverkansöverenskommelse med polisen – som första region i Sverige. Nattstopp på bussar efter ett lyckat pilotförsök skalas upp under 2025. Trygghetskommissionen, med alla partier representerade, samordnar arbetet och återrapporterar till Regionstyrelsen.

Fendert erkänner dock att tryggheten är ojämnt fördelad. Kvinnor känner sig betydligt otryggare än män, och vissa platser och grupper är mer utsatta.

Nästa steg

Regionen fortsätter de trygghetsuppdrag som redan pågår, bland annat kring välfärdsbrottslighet, psykiatrins roll och anställdas trygghet. Internationell omvärldsbevakning sker löpande, men en aktiv studieresa till andra europeiska kollektivtrafiksystem planeras inte förrän pågående uppdrag är avslutade. Resenärer kan förvänta sig fortsatt utbyggnad av trygghetskameror och fler nattstopp under 2025.