Bakgrund

Varje år sker cirka 320 suicid i Stockholmsregionen, en siffra som politikerna vill minska. Trots en nationell nedåtgående trend ökar suiciden bland unga. Region Stockholm antog förra mandatperioden en strategi för suicidprevention med en uttalad nollvision, och trafiknämnden har haft i uppdrag att arbeta med frågan specifikt inom kollektivtrafiken.

Frågan aktualiserades när Liberalernas Daniel Adborn ställde en interpellation till investeringsregionrådet Jens Sjöström (S) och frågade om konkreta åtgärder och investeringar — både i befintlig infrastruktur och i de tjugo nya tunnelbanestationer som byggs inom Stockholmsförhandlingen.

Vad beslutas

I sitt interpellationssvar den 8 juni 2023 redovisade Jens Sjöström (S) att ett videoövervakningsprojekt med AI-kameror på 25 stationer genomförts i samarbete med Karolinska institutet. Projektet, som kostat 19 miljoner kronor, använder kameror för att identifiera rörelsemönster som kan indikera förberedelse till suicid samt larm vid spårbeträdelser. Försöken bedöms framgångsrika och tekniken kommer att användas vid de nya tunnelbanestationer som byggs.

Gällande plattformsbarriärer — fysiska väggar som skiljer av plattformen från spåret — uppges mittenkoalitionen vara positiv, men lyfter fram tekniska och ekonomiska hinder. Ett planerat pilotprojekt avbröts under pandemin. Alla trafikoperatörer kravställs redan i upphandlingar på att ha en suicidpreventionsplan, och all trygghetspersonal utbildas.

Nästa steg

AI-kameratekniken rullas ut vid kommande tunnelbanestationer inom Stockholmsförhandlingen. Frågan om plattformsbarriärer ska fortsatt utredas långsiktigt, men utan konkreta datum. En utmaning är att Stockholms tunnelbaneplattformar är konstruerade på olika sätt, vilket försvårar en standardlösning. Politiken understryker att ansvaret delas med kommunerna och staten.