Bakgrund

När coronapandemin slog till föll resandet i kollektivtrafiken dramatiskt. Trots att de värsta restriktionerna länge är ett minne blott har Stockholms buss- och lokalbanetrafik fortfarande inte återhämtat sig fullt ut. Det har skapat ekonomiska obalanser i de trafikavtal som reglerar hur operatörerna ersätts.

Vad beslutas

Trafiknämnden i Stockholm beslutade den 21 februari 2023 om ett tilläggsavtal till det befintliga trafikavtalet för buss- och lokalbanetrafiken. Tilläggsavtalet är direkt motiverat av att resenärsvolymerna fortfarande ligger under förpandemiska nivåer.

Beslutet var enigt, men Vänsterpartiet valde att bifoga ett särskilt uttalande. Partiet stödde förslaget men passade på att rikta skarp kritik mot den upphandlade trafikmodellen. Enligt Vänsterpartiet har pandemin blottlagt strukturella svagheter: med många operatörer och komplexa avtalsrelationer saknar förvaltningen direkt tillgång till verksamhetsinformation och tvingas agera under tidspress med sämre beslutsunderlag. Ersättningsmodeller som VBP-modellen har enligt partiet skapat särskilda problem under krisen.

Vänsterpartiet förespråkar trafik i egen regi, med argumentet att samhällsviktig infrastruktur inte bör drivas av privata aktörer – och att egenregin ger den kontroll och flexibilitet som krävs vid kriser.

Nästa steg

Tilläggsavtalet träder i kraft och hanterar de omedelbara ekonomiska konsekvenserna av det fortsatt låga resandet. För resenärerna innebär det att trafiken fortgår utan förändringar i utbud. Den principiella frågan om upphandlad kontra egendriven trafik är däremot inte avgjord – Vänsterpartiets uttalande signalerar en pågående politisk debatt om hur Stockholms kollektivtrafik bör organiseras på sikt.