Bakgrund

Stockholms region växer och kollektivtrafikens infrastruktur måste hänga med. Trafiknämnden gav 2023 förvaltningarna i uppdrag att analysera var framtida spårinvesteringar gör störst nytta – med Kollektivtrafikplan 2050 som grund. I januari 2024 presenterades en delrapport. Nu är slutrapporten klar.

Vad beslutas

Vid mötet den 26 november 2024 godkände Trafiknämnden slutrapporteringen av behovsanalysen. Rapporten identifierar 20 konkreta förslag till framtida spårutbyggnader i Stockholmsregionen – allt från tunnelbaneutbyggnad till spårvägsförlängningar.

Sex partier – Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna – lade fram ett gemensamt förslag till tilläggsbeslut. De vill att förvaltningarna fördjupar analysen specifikt för stråk som i dag har låg kollektivtrafikandel eller stor potential att locka bilister att byta till SL. Fyra stråk pekas ut: tvärresande i Söderort, tvärresande mot västerort och Sollentuna, resande mot Kista från nordostsektorn, samt förbindelsen Solna–Albano–Universitetet–Ropsten. Albano, som väntas bli arbets- och studieplats för 15 000 personer, ska också utredas separat. En fördjupad rapport ska återkomma till nämnden under första halvåret 2026.

Moderaterna lade ett eget särskilt uttalande där de kritiserade att vänsterstyret plockat ut ett enskilt projekt ur analysen och menade att detta försvårar breda överenskommelser.

Nästa steg

Förvaltningarna ska nu prioritera bland de 20 förslagen och inleda dialog med länets kommuner. Kommunernas medverkan beskrivs som avgörande för att utbyggnader ska kunna förverkligas. Trafiknämnden väntas få en fördjupad rapport under första halvåret 2026. För resenärer innebär det att beslut om faktiska nya spårsträckningar fortfarande ligger långt fram i tid – men underlaget för att ta dem är nu på plats.