Bakgrund

När Oslo-operatören Ruter 2023 rapporterade att de återvänt till 2019 års resenärsnivåer växte politikerfrustration i Stockholm. Moderaterna och Kristdemokraterna ställde i april 2024 skriftliga frågor till Trafikförvaltningen: varför halkar Stockholm efter, och vad görs åt saken?

I Stockholm stabiliserades resandet på 80–85 procent av förpandemiska nivåer — trots att biljettpriser höjts och SL:s ekonomi paradoxalt nog förbättrats tack vare lägre trafikkostnader.

Vad beslutas

Trafiknämnden beslutade den 19 juni 2024 att anse skrivelsen besvarad. Förvaltningen identifierar tre huvudsakliga förklaringar till klyftan mot Oslo:

  • Distansarbete: 14 procent av stockholmarna jobbar mer hemifrån än före pandemin, mot bara 6 procent i Oslo. Stockholmare som kan distansarbeta gör det i snitt 2,1 dagar i veckan — Oslobor 1,4 dagar.
  • Lägre befolkningstillväxt: Stockholm växte med 3 procent 2019–2023, Oslo med 8 procent.
  • Priser: Oslo testade 2023 en dynamisk prismodell (Ruter Reis) med personliga rabatter för sällananvändare — något Stockholm följer med intresse men ännu inte infört.

Under 2024 arbetar Trafikförvaltningen med en ny reseplanerarmotor, dynamisk trafik enligt Säfflemodellen, möjlighet att ta med cykel på tvärbanan och en översyn av trafikutbudet inför 2025.

Nästa steg

På längre sikt är regionens största tunnelbaneutbyggnad på 40 år i gång — tre mil nya spår och 16 nya stationer. Tvärbanan byggs ut med Kistagrenen. Förvaltningen ska också se över taxe- och biljettsystemet.

För resenärerna innebär det gradvis förbättrad täckning de kommande åren, men när resandet faktiskt återhämtar sig till Oslos nivå — eller om det överhuvudtaget är möjligt givet strukturella skillnader — återstår att se.