Bakgrund

På SL-pendeln mellan Uppsala och Stockholm åker hela 8 procent av resenärerna utan giltig biljett — fyra gånger fler än i övrig UL-trafik där andelen är 2 procent. Problemet bedöms vara ännu större i praktiken eftersom mörkertalet är stort. Traditionell biljettkontroll ombord fungerar dåligt, och med den planerade fyrspårsutbyggnaden Uppsala–Stockholm väntas resandet mer än fördubblas till år 2050. Nya stationer med korta avstånd sinsemellan gör det ännu svårare att hinna kontrollera biljetter ombord.

Vad beslutas

Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden beslutade den 24 oktober 2024 att ställa sig positiv till att de fyra berörda stationerna — Uppsala C, Uppsala södra/Bergsbrunna, Alsike och eventuellt Knivsta — anpassas för att möjliggöra fysiska spärrlinjer eller motsvarande teknik för biljettvisering. Beslutet är ett inriktningsbeslut, inte en slutlig investering. Förutsättningen är att medfinansieringen kan motiveras ekonomiskt.

Kostnadsbilden ser ut så här:

  • Medfinansiering till Trafikverket: 100–150 miljoner kronor för att reservera utrymme i stationerna
  • Utrustning: 8–10 miljoner kronor
  • Drift och bemanning 2035–2050: 170–230 miljoner kronor

Mot det ställs ett beräknat minskat intäktsbortfall på 600–800 miljoner kronor under samma period — nästan fyra gånger investeringen.

Nästa steg

Regionen ska nu ta fram utkast på medfinansieringsavtal med Trafikverket för varje enskild station, som sedan kräver nya politiska beslut. Tidspressen är reell: utformningen av Uppsala C pågår redan och övriga stationer ska projekteras inom de närmaste åren. Själva beslutet om att installera spärrlinjer behöver dock inte fattas förrän byggnationen av respektive station påbörjas. För resenärer innebär en eventuell spärrlinje att biljetten behöver visas redan innan man når plattformen — likt tunnelbanan i Stockholm.