Bakgrund

Under 2022 drabbades Länstrafiken i Västerbotten av ett underskott på drygt 32 miljoner kronor mot budget. Den främsta orsaken var att priset på HVO – förnyelsebar diesel – steg med hela 62 procent under året. Eftersom HVO utgör 20–25 procent av kostnaderna i trafikavtalen slog prisökningen hårt mot ekonomin. Regionen hade sedan tidigare satt upp ambitiösa miljömål: 75 procent förnyelsebart drivmedel i kollektivtrafiken till 2025, och helt fossilfria marktransporter till 2030.

Vad beslutas

Regionfullmäktige beslutade den 20 juni 2023 att kravet på HVO får frångås i de trafikavtal som Region Västerbotten finansierar. Bussar som tidigare körde på förnybart bränsle kan nu i stället tankas med konventionell diesel. Beslutet fattades efter att ärendet beretts i Regionala utvecklingsnämnden (23 maj) och Regionstyrelsen (2 juni), som båda föreslog samma linje med rösterna 10–2 respektive med knapp majoritet. Regionala utvecklingsnämnden ges rätt att på egen hand besluta om återgång till HVO om ekonomiska förutsättningar förändras. Miljöpartiet, Centerpartiet och Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet reserverade sig eller protesterade mot beslutet, och pekade på att beslutet bryter mot regionens egna klimatlöften. Andelen förnybart drivmedel beräknas sjunka från nuvarande nivå till cirka 54 procent – långt under delmålet på 75 procent till 2025.

Nästa steg

Det finns ingen automatisk återgång till HVO inbyggd i trafikavtalen – en sådan förändring kräver förhandlingar med varje trafikutövare. Några avtal löper ut efter 2030, vilket riskerar att köra fast regionen i fossildrift även efter det av fullmäktige antagna fossilfrihets-målet. Resenärer märker troligen ingen direkt skillnad i turtäthet eller biljettpriser, men klimatavtrycket från kollektivtrafiken ökar. Regionen har aviserat att man behöver se över andra åtgärder för att nå sina klimatmål.