Bakgrund

Västerbotten har ett av Sveriges mest utmanande kollektivtrafiksystem. Bussar trafikerar sträckor på upp till 40 mil enkel väg — från Hemavan till Umeå och längs norrlandskusten. Det skapar unika krav på vilket drivmedel som kan användas, eftersom infrastrukturen för laddning och förnybara drivmedel långt ifrån täcker hela länet.

Region Västerbotten är regional kollektivtrafikmyndighet och finansierar trafiken tillsammans med länets kommuner genom den så kallade Västerbottensmodellen. När behovet av en gemensam drivmedelsstrategi uppstod gav man Länstrafiken i uppdrag att upphandla en konsult. Det blev Trivector som levererade rapporten.

Vad beslutas

Regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott behandlade ärendet den 24 oktober 2024. Någon tydlig rekommendation om vilket drivmedel som ska väljas fattades inte — arbetsutskottet noterade den muntliga informationen och överlämnade ärendet vidare till regionala utvecklingsnämnden utan eget beslutsförslag.

Anledningen var att det under mötet uppstod förtydliganden om nämndens och den regionala kollektivtrafikmyndighetens respektive roller i frågan. Strategin omfattar både allmän kollektivtrafik och särskild kollektivtrafik som färdtjänst och sjukresor.

Strategin lyfter fram ett klassiskt hönan-eller-ägget-dilemma: operatörer vill se infrastruktur innan de investerar i nya fordon, men infrastrukturutbyggnad kräver efterfrågan. Dessutom måste krisberedskap vägas in givet det rådande geopolitiska läget.

Nästa steg

Ärendet ska nu behandlas av regionala utvecklingsnämnden i sin helhet. Det är nämnden som förväntas ta ställning till strategins innehåll och ge vägledning inför kommande upphandlingar. Målet är att kollektivtrafiken i Västerbotten ska köra på förnybara drivmedel från 2030 — en omställning som direkt påverkar resenärerna längs länets långa landsbygdslinjer.