Bakgrund

Under coronapandemin ökade fuskåkningen kraftigt i Västtrafiks kollektivtrafik – ett fenomen som fick smeknamnet "coronaplankning". Samtidigt hade Västtrafik hamnat i ett juridiskt vakuum: en upphandling av biljettkontrollverksamhet värd 700 miljoner kronor och planerade för fyrdubbelt fler kontrollanter ogiltigförklarades av Högsta förvaltningsdomstolen. Det tidigare bolaget Securitas överklagade och vann – vilket lämnade Västtrafik utan avtal och utan kontrollanter.

Resultatet blev ett beräknat samlat underskott på dryga en miljard kronor för 2020, där intäktsbortfallet från fuskåkning stod för en stor del.

Vad beslutas

I en interpellation till kollektivtrafiknämndens ordförande Ulrika Frick (MP) krävde Alex Bergström (S) att Västtrafik skyndsamt ska starta biljettkontrollverksamhet i egen regi, i stället för att genomföra ytterligare en upphandling som riskerar att överklagas igen.

Frick svarade att egenregi "helt klart är ett alternativ" efter två misslyckade upphandlingar, men betonade att det är upp till Västtrafik att avgöra formen – så länge intäkterna säkras. Hon lyfte även fram attitydförändringsarbete via branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik som en parallell åtgärd.

Regionsfullmäktige beslutade att interpellationen fick ställas och en debatt hölls med representanter från flera partier.

Nästa steg

Något formellt beslut om egenregi fattades inte vid detta möte – frågan lämnades öppen för kollektivtrafiknämnden att hantera vidare. För resenärerna innebär den utdragna situationen att biljettkontroller fortsatt är sällsynta. Långsiktigt varnar Socialdemokraterna för att obetalda resor kan leda till försämrad turtäthet och färre fordon i trafik om intäktsbortfallet inte stoppas.