Bakgrund

Sedan 2023 utreder Västra Götalandsregionen hur stor andel av Västtrafiks kostnader som ska täckas av biljettintäkter – den så kallade självfinansieringsgraden. Uppdraget kom från regionfullmäktige och handlar i grunden om vem som ska betala för kollektivtrafiken: skattebetalarna eller resenärerna.

Idag täcker biljettintäkterna ungefär 47 procent av kostnaderna. Utredningen som nu är i slutskedet visar att det finns tre möjliga vägar framåt – och alla innebär tuffa val.

Vad beslutas

Vid ett presidiemöte den 31 maj 2024 presenterade infrastruktur- och kollektivtrafiknämndens ledning tre scenarier för perioden fram till 2029:

  • Scenario 2a: Självfinansieringsgraden sänks till 45,5 procent, men kräver kostnadssparande på 200–250 miljoner kronor per år *och* kumulativa prishöjningar på 14 procent.
  • Scenario 2b: Prishöjningar på totalt 25 procent krävs.
  • Scenario 2c: Prishöjningar på totalt 34 procent krävs.

Vid mötet lyftes också att Västtrafik sitter på obeskattade reserver på cirka 1 miljard kronor – pengar som regionen menar inte behöver ligga orörda. Dessutom diskuterades den planerade spårvägsinvesteringen Allélänken i Göteborg, som beräknas kosta 1,7 miljarder kronor och är avgörande för att spårvagnstrafiken ska fungera när Brunnsparken renoveras.

Nästa steg

Utredningen om självfinansieringsgraden ska presenteras för regionstyrelsen och regionfullmäktige efter sommaren 2024. Den kopplas ihop med det nya trafikförsörjningsprogrammet, som ska ut på remiss hösten 2024 och antas av regionfullmäktige hösten 2025.

För resenärerna innebär processen att prisförändringar kan bli verklighet under de kommande åren – hur stora beror på vilket scenario politikerna väljer. En utredning om Västtrafiks beredskapsansvar ska också vara klar i februari 2025.