Bakgrund

Västtågsutredningen har pågått sedan 2015. Regionfullmäktige gav kollektivtrafiknämnden i uppdrag att i dialog med kommunerna komplettera Målbild tåg 2035 så att den så kallade pågatågseffekten från Skåne även kan nås i Västra Götaland. Utredningen prövade 35 tätorter och fem områden längs järnvägen som saknar station. Slutsatsen var att en liknande utveckling går att nå ”delvis, dock med färre stationer och till en relativt hög investerings- och trafikeringskostnad”.

Vad beslutas

Vid sammanträdet den 8 juni 2018 beslutade kollektivtrafiknämnden att ställa sig bakom en komplettering av Målbild tåg 2035 med nio punkter. De viktigaste:

  • Borås–Värnamo: mål om nya stationer i Länghem, Hillared och Grimsås.
  • Öxnered–Halden: mål om nya stationer i Dals Rostock, Bäckefors, Brålanda och Frändefors.
  • Bohusbanan: mål om dubbelspår mellan Göteborg och Stenungssund.
  • Västra stambanan: högsta prioritet är bättre kapacitet och robusthet.
  • Göteborg–Borås och NÄL: beslut om ny järnväg inväntas innan nya tågstopp läggs till på Göteborg–Borås, och en station vid NÄL, länssjukhuset i Trollhättan, utreds vidare.

Underlaget anger trafikeringskostnader på cirka 27 miljoner kronor per år för Borås–Värnamo, 50 miljoner för Trollhättan–Halden och 90 miljoner för Göteborg–Uddevalla. Infrastrukturen beräknas kosta 250–460, 420–600 respektive 4500–5500 miljoner kronor.

Före nya stationer ska avtal om kommunal medfinansiering och anpassad busstrafik tas fram. Stationslägen kan prövas på nytt om förutsättningarna ändras. Ett tilläggsyrkande från Egon Frid (V) bifölls och gav en fjärde beslutspunkt om att nämnden är positiv till fler stationer.

Nästa steg

Beslutet är ett led i en längre kedja. Nämnden föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att komplettera målbilden med de nio punkterna. Efter regionfullmäktiges beslut ska kollektivtrafik- och infrastrukturchefen inarbeta punkterna i slutversionen av Västtågsutredningens huvudrapport.

För resenärer innebär beslutet mål, inte färdiga tidtabeller: nya stationer förutsätter infrastrukturinvesteringar och överenskommelser med kommunerna. Enligt utredningens modell ansvarar kommunerna för stationer och plattformar, staten för järnvägen och regionen för trafikeringen. Frågan ska dessutom tas upp i beredningen för hållbar utveckling minst en gång per mandatperiod.