Bakgrund

Västlänken — järnvägstunneln under centrala Göteborg — har blivit ett av Sveriges mest omdiskuterade infrastrukturprojekt. När projektet planerades utlovade Trafikverket att det skulle kosta 20 miljarder kronor (i 2009 års prisnivå) och stå klart 2026. Sedan dess har både budget och tidsplan spruckit. Entreprenörer har länge varnat för att projektet kan bli minst fyra år försenat, det vill säga klart 2030 i bästa fall.

För Västtrafik och kollektivtrafikresenärerna i Göteborg har förseningarna inneburit år av trafikomläggningar, begränsad kapacitet och störningar. Demokraterna menade att dessa merkostnader borde synliggöras — och att någon annan än regionen ska stå för notan.

Vad beslutas

I maj 2022 lämnade Martin Wannholt och tre kollegor från Demokraterna en motion med tre krav: att Trafikverket ska bära samtliga fördyringar för Västlänken, att Västtrafik ska räkna ihop kollektivtrafikens extrakostnader på grund av förseningarna, samt att regeringen ska fatta ett tydligt beslut om statligt kostnadsansvar.

Regionutvecklingsnämnden föreslog avslag — frågorna hanteras redan inom samverkansorganisationen för det Västsvenska paketet, ett avtal värt 34 miljarder kronor. Den 14 februari 2023 röstade regionfullmäktige med 124 röster mot 22 för att avslå motionen. Sverigedemokraterna reserverade sig och ville bifalla motionen.

Nästa steg

Kostnadsfrågan försvinner inte från agendan. Parterna i det Västsvenska paketet följer ekonomin noga och får löpande lägesrapporter från projekt Västlänken vid varje tertialredovisning. Men för resenärerna innebär beslutet att inga nya krav ställs på Trafikverket eller regeringen — i alla fall inte från regionfullmäktige. Trafikomläggningar och störningar i kollektivtrafiken väntas fortsätta tills tunneln är klar.