Bakgrund

Efter pandemin sjönk Västtrafiks självfinansieringsgrad – andelen kostnader som täcks av biljettintäkter – kraftigt. Regionfullmäktige gav 2023 infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden (IKN) i uppdrag att ta fram en plan för att nå tillbaka till 50 procent. Uppdraget delades i två delar: en kartläggning av förutsättningarna, och en andra del med konkreta scenarier och åtgärdsförslag.

Bakom uppdraget låg även en motion från Peter Hermansson (M) som efterfrågade ett ännu högre mål.

Vad beslutas

Vid IKN:s möte den 14 juni 2024 presenterades den slutliga skriftliga redovisningen av del två. Nämnden noterade informationen utan att fatta något vidare beslut.

Utredningen slår fast att ett 50-procentsmål till 2029 kräver kraftiga åtgärder på både intäkts- och kostnadssidan – exempelvis stora prisökningar och betydande trafiknedskärningar. Att lägga ned Kinnekullebanan och ersätta den med buss nämns som ett exempel som ensamt skulle spara 130 miljoner kronor per år.

Rapporten varnar för att ett sådant fokus riskerar en nedåtgående spiral: höjda priser minskar resandet, vilket sänker intäkterna ytterligare. Ambitionen att öka kollektivtrafikens marknadsandel skulle behöva överges.

Istället rekommenderar utredarna ett långsiktigt strävansmål som väger in genomförbarhet och resenärsperspektiv, samt tydliga principer för kostnadseffektivitet med mätbara mål och uppföljning.

Nästa steg

Uppdraget ska återredovisas till regionstyrelsen och regionfullmäktige under hösten 2024. Det är då de folkvalda politiker som styr regionen ska ta ställning till om rekommendationerna leder till faktiska beslut om Västtrafiks finansieringsmål.

För resenärer innebär utredningens slutsatser att ett aggressivt självfinansieringskrav – med de prishöjningar och indragningar det skulle medföra – nu bedöms som orealistiskt och skadligt för kollektivtrafikens utveckling i Västra Götaland.