Bakgrund

Västtrafik levererar kollektivtrafik i Västra Götaland på uppdrag av regionen, som varje år betalar ett driftbidrag för att täcka det som inte finansieras av biljettpengarna. Inför den kommande budgetperioden 2027–2029 har Västtrafik gjort en långtidsprognos som nu presenterats för Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden (IKN).

Självfinansieringsgraden – hur stor andel av kostnaderna som täcks av biljettintäkter – sjunker enligt prognosen från 48 procent 2026 till 44 procent 2029, vilket innebär att ett allt större ansvar faller på skattebetalarna.

Vad beslutas

IKN noterade den 12 februari 2026 informationen utan att fatta något aktivt beslut om pengarna. Det ackumulerade behovet av ökat driftbidrag under perioden beräknas till 1 560 miljoner kronor, och det totala driftbidraget når 7 844 miljoner kronor år 2029 – en ökning med nästan 25 procent jämfört med 2026.

Kostnaderna drivs till ungefär lika delar av fördyringar i befintlig trafik och av investeringar i nya fordon och infrastruktur. Bland de planerade investeringarna syns bland annat 45 nya tågfordon, 60 nya spårvagnar av typ M34 samt nya depåer – totalt investeringar på över 10 miljarder kronor under perioden.

Ledamöter från Centerpartiet, KD, Liberalerna och Moderaterna lämnade en protokollsanteckning med sina synpunkter.

Nästa steg

Prognosen är ett planeringsunderlag inför budgetarbetet, inte ett beslut om pengar. Regionfullmäktige fastställer ramarna för nämnden, varefter IKN gör sin detaljbudget. En eventuell prisjustering på 3 procent från sommaren 2026 skulle ge ökade biljettintäkter på ca 90 miljoner per år och dämpa behovet något.

Resenärer kan se fram emot nya tåg och spårvagnar under perioden, samt förbättrad turtäthet när Västlänkens station Centralen öppnar. Men de stora investeringarna riskerar att sätta press på regionens ekonomi och kan påverka framtida taxebeslut.