Bakgrund

Sedан 2023 har Västra Götalandsregionen haft ett tydligt mål: Västtrafik ska finansiera hälften av sina kostnader genom biljettförsäljning och andra intäkter – det vill säga en självfinansieringsgrad på 50 procent. Idag täcker biljetter och övriga intäkter bara 46,7 procent av kostnaderna, resten betalas av skattepengar.

Problemet är att kostnaderna under senare år ökat snabbare än intäkterna. Det skapar en ekonomisk obalans som hotar regionens möjlighet att satsa på kollektivtrafiken framöver.

Vad beslutas

Infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden har nu slutredovisat det uppdrag som gavs 2023. Uppdraget föreslås förklaras fullgjort – inte för att målet är nått, utan för att det nya trafikförsörjningsprogrammet 2026–2029 tar över frågan.

I det nya programmet är målet mer blygsamt: att *bibehålla* dagens nivå på 46,7 procent fram till 2029, och först därefter sikta mot 50 procent. Nämnden avsätter 1,5 miljoner kronor för att anlita konsulter som ska granska hur styrningen av Västtrafik fungerar idag.

Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet – de ville skriva in ett tydligare krav på *ökad* självfinansieringsgrad i uppdraget till trafikchefen, inte bara bibehållen.

Nästa steg

Arbetet delas in i två etapper. Först genomförs en genomlysning av hur beslut fattas och hur ekonomin styrs mellan regionen, nämnden och Västtrafik. Därefter tas konkreta rutiner och arbetssätt fram.

För resenärer handlar det i förlängningen om hur kollektivtrafiken finansieras – en lägre självfinansieringsgrad innebär att mer skattepengar krävs, vilket kan påverka politiska prioriteringar och i förlängningen trafikutbudet. Beslutet går vidare till regionstyrelsen och regionfullmäktige för slutligt ställningstagande.