Bakgrund

Västra Götalandsregionen har en Målbild Tåg med delmål för 2028 som beskriver hur tågtrafiken ska utvecklas längs regionens järnvägssträckor. Västtrafik arbetar med en handlingsplan i rätt riktning – men för tre specifika sträckor är takten för långsam. Ekonomi, brist på fordon, svagt resande och infrastrukturbrister gör att genomförandet drar ut på tiden.

Vad beslutas

Kollektivtrafiknämnden beslutade i juni 2022 att ge Västtrafik i uppdrag att utreda tre problemsträckor:

  • Halden–Ed–Trollhättan–Göteborg: Västtrafik ska söka samverkanslösningar med andra operatörer, exempelvis genom att köpa biljettgiltighet på befintliga tåg. De två turer som idag finansieras av regionutvecklingsnämnden kostar cirka fem miljoner kronor per år och ryms inte i Västtrafiks ordinarie budget.
  • Kinnekullebanan: Utökning av trafiken utreds. Ett alternativ är att hyra in ett dieseltåg för att köra fler turer mellan Mariestad–Örebro och Mariestad–Lidköping, till en nettokostnad på 15–17 miljoner kronor per år. Men med nuvarande resandesiffror bedöms kostnaden per resenär vara svår att motivera.
  • Svenljunga–Borås: Tåg och/eller buss utreds med anledning av en stor planerad etablering i Lockryd som väntas ge upp till 3 000 nya arbetstillfällen – och därmed ett kraftigt ökat behov av kollektivtrafik.

Nämnden initierade även en dialog med regionutvecklingsnämnden om finansiering av västtågstrafiken på sträckan Ed–Trollhättan.

Nästa steg

Västtrafik ska återrapportera till kollektivtrafiknämnden under hösten 2022. Eventuella trafikförändringar kan tidigast genomföras i samband med trafikplan 2024, med trafikstart i december 2023. För resenärer längs de berörda sträckorna kan utredningarna på sikt innebära fler avgångar eller bättre anslutningar – men konkreta beslut dröjer.